Teknik för Människor En blogg om njutning, frustration och användbarhet… och en hel del annat också…

En kanna kaffe

Vid en liten utflykt till Kosta Outlet blev jag sugen på en kopp kaffe och drog mig mot kaffeautomaten. Framför mig stod en man som verkade vara konfunderad och han tvekade länge innan han tog mod till sig och tryckte på en knapp. När jag kom fram till maskinen förstod jag varför, för där blev även jag stående en liten stund.

Åtta knappar varav två lyser och en av dem har text på sig. Men detta förvirrar så klart inte mest. Rätt snabbt förstod man vilken knapp som skulle bringa kaffe till
koppen, men hur mycket skulle det komma? Bilden visar en kopp kaffe, men texten säger något annat, nämligen en kanna kaffe. Så vår tvekan var kanske mest över att man inte vill stå där med en liten kopp när maskinen forsar ut en hel kanna av den svarta drycken.

En klok människa sade en gång till mig: Människor vill inte känna sig som idioter, så designa på ett sätt så de slipper det.

Smart, så smart…

Som gammal inredningssnickare måste jag säga att det här är riktigt smart. Kanske inte en ny idé, men fortfarande lika genialiskt. Dock rätt negativt med den cheezy reklamen…

Posten

Igår gjorde jag någonting som man inte gör så ofta nu för tiden… jag skickade ett brev med posten. Jag tog apostlahästarna och satte fart mot lådan och när jag kommer fram så öppnar jag luckan och släpper mitt blev. Här uppstår alltid samma problem, de nya lådorna har en säkerhetsfunktion som gör att brevet inte åker ner i lådan förrän man stänger luckan igen. Smart kan tyckas, men halvt användarvänligt. Jag öppnar alltid luckan igen för att se så brevet inte ligger kvar där så någon bara kan plocka upp det, jag tycks aldrig vara säker på att det försvunnit ner i lådans inre.
Ännu en klassisk säkerhest/användbarhets-problematik, fast det känns som att detta enkla problem kunde lösas på ett bra mycket bättre sätt.

Förresten: Årets första grillning igår, vilken njutning…

Bärbara musikspelare nu och då

Jag var hemma hos min bror för några veckor sen och fick se en fantastisk pryl som revolutionerade marknaden för ett gäng år (årtionden) sedan. Portabel musik var ett faktum och var här för att stanna. Enligt Wikipedia kom Sony Walkman samma år som jag föddes (1979), så själv var det väl en av uppföljarna man hade i sin ägo. Den som syns på bilden under denna text vet jag inte vad det är, men den ser ju onekligen inte ut som en av de senare modellerna. Var även tvungen att lägga min iPod touch jämte för att jämföra med vad som kom 25-30 år senare.

Bilden är av rätt kass kvalité då jag tog den med min dåliga mobilkamera.